Den österländska konsten, och kanske främst den kinesiska, har alltid fascinerat oss europeer. Didrichsens Konstmuseum började tidigt samla gammal kinesisk konst och lyckades genom museidirektör, docent Bo Gyllensvärd, förvärva överceremonimästare Joen Lagerbergs samling som bl.a. omfattade ett stort antal speglar. Efter Osvald Siréns död kunde paret Didrichsen också genom docent Gyllensvärds förmedling förvärva större delen av Osvald Siréns privata samling av kinesiska föremål. Osvald Sirén var född i Finland och hade uttalat en önskan att någon del av hans samling skulle komma till hans fosterland. Ett 30-tal olika typer av offerkärl av brons är kända från Kinas bronsålder. De flesta har utvecklats från brukskärl i lergods och utgår således från stenålderns traditioner. De användes vid de viktiga och regelbundet återkommande offren till förfädernas andar, som förrättades i familjetemplen. Genom offren trädde de levande i en storfamilj i kontakt med sina förfäders andar som efter riklig traktering förutsattes stödja de efterlevande och skänka god skörd, rikedom och talrik avkomma.
T'ANG-DYNASTIA (618-906 e.Kr.)
Mycket inom konst och konsthantverk förbereddes under de oroliga århundradena efter Han för att nå full mognad när riket under Sui och främst T'ang (589-906) upplever en materiell och andlig blomstring som aldrig förr och knappast senare. Kina blir då en politisk stormakt som behärskar inte bara ett starkt utvidgat rike utan också Korea, Japan och stora delar av Centralasien. Kommunikationerna öppnas åter till Främre Asien och medelhavsländerna både längs Sidenvägen och i ännu större omfattning sjövägen genom Indonesien via Indien fram till Persiska viken och Röda havet upp till Fostat, d.v.s. gamla Kairo. Muhammeds lära spreds som en löpeld runt hela Medelhavet och långt österut genom arabernas snabba erövringar. Redan T'ang-dynastins grundare Tai-kung trädde i fredlig kontakt med araberna och muslimska församlingar uppstod i Kinas större städer i vilka handelsmännen från väst organiserade en ständigt växande kommers med kineserna. De intensiva kontakterna medför att västliga impulser gör sig gällande på en rad områden och inte minst inom konsten.
Guld- och silversmide upplevde under T'ang en höjdpunkt under stark påverkan av persiskt silversmide. Ett vackert prov på detta utgör de vackra hårnålarna i förgyllt silver (nr 425) även om mönstren är helt kinesiska.
425. Ett par hårnålar med förgyllda huvuden,
av driven silverplåt
Huvudenas dekor i genombrutet arbete framställer drakar och fenixfåglar omgivna av palmettrankor som utgår ur drakarnas gap. Fåglarna håller en bandrosett i näbbet. Utstuderade detaljer. Nålen kluven. L. 345 mm, br. 55 mm.
Inom målningskonsten användes i början av dynastin plastisk illusionism. Detta hade sitt ursprung inom indisk målning - även skulpturerna gjordes mera jordnära än tidigare och även detta influerades av den indiska Gupta-stilens sensuella drag.
Den stående Bhodisattvan (nr 432) och Buddha huvudet av samma material (nr 435) är goda exempel på T'ang-stilen.
435. Skulptur av grå kalksten.,
h. 195 mm, br. 110 mm
Buddha-huvud med ovalt ansikte, bågformade ögonlock, smala ögonspringor, triangulär näsa, liten mun, öron med långt utdragna snibbar, veck runt halsen. Håret med ushnisha på hjässan är summariskt behandlat. Uthugget från stela eller grottvägg. Stilen tyder på T'ien-lung Shan.
FRÄMRE ORIENTEN - PERSIEN
Under nionde århundradet f.Kr. blomstrade i olika delar av Persien en högtstående bronskonst. Då trakterna var mycket isolerade från varandra, varierar arten av föremålen. I Luristan, i Zagrosbergen, påträffades betsel, gudabilder och nålar. Typiska för Amlash vid sydvästra hörnet av Kaspiska havet är de många föremål som föreställer djur, hjortar, tjurar m.fl. Under de senaste åren har man här funnit ett antal figuriner av lergods som väckt förvåning genom sin utsökta "moderna" form.