217. Wassily Kandinsky,
Eglise à Murnau, oljemålning på kartong, 33x44 cm. 1908.
Wassily Kandinsky från Moskva (1866 - 1944) utbildade sig till jurist men valde att flytta till München för att studera konst år 1897. Under åren 1901 - 03 var han lärare i Phalanx-gruppens konstskola, var han lärde känna den unga eleven Gabriele Munther som nyligen återvänt från Amerika. Efter att ha rest omkring i Europa fann paret den vackra bayerska byn Murnau belägen vid Staffelsjön. För Kandinsky blev den lilla byn en förebild för bayersk folkkonst. Under sommaren 1908 tillbringade Kandinsky och Munther sex veckor tillsammans med sina konstnärsvänner Alexej von Jawlensky och Marianne von Werefkin. I Murnau bildade de impressionistiska målarna en koloni. Kandinskys intresse för folkkonst och glasmålning var alltså helt naturligt. "Eglise à Murnau" eller "Murnau - höstlandskap och kyrka" varslar om hans nonfigurativa period. Redan följande år daterar han sin första tyskspråkiga version av den betydelsefulla teoretiska essän "Über das Gestige in der Kunst " just i Murnau. Den centrala färgteorin fick han av Goethe och Schopenhaur enligt vilka polariteten med gult och blått är central. Enligt Kandinsky berör form och färg människans psyke: "Färgen är som en tangent, ögat en hammare och själen ett piano med flera strängar".
241. Karel Appel,
Gatusångare, 99x81 cm. 1964.
Didrichsens Konstmuseum har en stor samling av COBRA-gruppens verk av bl a Stephen Gilbert, Lubertus Lucebert, Carl-Henning Pedersen och Anton Roskeens. I de städer som ockuperats av nazi-Tyskland under andra världskriget och som givit namn åt gruppen (Köpenhamn - Bryssel - Amsterdam) verkade gruppen fr o m 1948 med ny abstrakt realism. Nazismen hade styrt konsten redan alltför länge och holländaren Karel Appel ville återgå till den nordiska expressionismen och de primitiva myterna. Konstverk gjorda av barn och mentalsjuka intresserade honom. Appel har sagt att hans färgtub är som en raket.
140. Reidar Särestöniemi,
Fadersgestalten på agrarbyns patriarkaliska himmel, 99x81 cm. 1964.
Det har sagts om den lappländska konstnären Reidar Särestöniemi (1925 - 1981) att han både som människa och konstnär var en färgklick i den gråa konsten i det gråa Finland. Redan utgångsläget för hans konstnärsbana var annorlunda. Han föddes och levde i Särestö i Kittilä som ligger mer än hundra kilometer norr om polcirkeln. I sin barndom lärde sig Reidar att göra allting för hand och att älska naturen. Han studerade vid Konstakademin i Helsingfors 1947-1950 där han för första gången såg tavlor. För att komplettera sina studier gjorde han en fyramånaders resa till Frankrike och Italien och blev förtjust i Matisses färger och Chagalls bildlika tänkande och poesi. "Fadersgestalten på agrarbyns patriarkaliska himmel" är ett arbete där konstnären identifierat sig med landskapet. Den mörka vintern och "kaamos", polarnatten, kändes främmande för Reidar - genom att måla kunde han övervinna vintern.
112. Helene Schjerfbeck,
Självporträtt med svart mun, 39,5x28 cm.1939.
Didrichsens Konstmuseum har en diger samling av Helene Schjerfbecks (1862 - 1946) målningar. Hon har blivit känd för sina självporträtt liksom Rembrandt, Vincent van Gogh, Albert Dürer och Frida Kahlo. Schjerfbeck målade åtminstone 36 självporträtt under sin livstid och de flesta målades under åren 1939-1945 då hon var kring åttio år. "Självporträtt med svart mun" hör till konstnärinnans sista tolkningar av sig själv som maskerad. Snart efter detta lämnade hon bort masken och visade sitt kranium. Självporträttet som målades då vinterkriget bröt ut 1939 återspeglar vånda och panisk förskräckelse. Det ensidigt kritvita ansiktet och de assymetriska ögonen visar konstnärinnans förskräckelse. Med att minimera den fysiska kroppsligheten understryker hon det andliga och eviga. Helheten har dock brutits av en varm rosanyanserad bakgrund som på vissa ställen målats alldeles tunt med palettkniv.
219. Fernand Léger,
Stilleben med bägare, 45,5x37 cm. 1948.
Ferdnand Léger (1881 - 1955) hade sin impressionistiska, kubistiska och mekaniska period från år 1905 ända in på 1920-talet då han designade kläder och kulisser för Rolf de Marés film Ballet Suédois. Léger besökte Förenta staterna år 1931 och arbetade som lärare på Yale och universitetet i Kalifornien åren 1940-45. När han efter andra världskriget flyttade tillbaka till Paris anslöt han sig till det kommunistiska partiet. Han trodde att arbetarklassen skulle lära sig att förstå den nya realismen där färg och form höll på att frigöras. Skönhet kunde finnas överallt; i maskiner, i naturen och i färger. Men den viktigaste målsättningen var ändå nyttan.