263. Henry Moore,
The Archer, marmor, 78 cm.

Tack vare arkitekt Viljo Revell finns Nordens största Henyr Moore-samling hos Didrichsens. Viljo Revell hade föreslagit för Marie-Louise och Gunnar Didrichsen att de skulle skaffa en skulptur av Henry Moore för att komplettera den arkitektoniska helheten. Den första anskaffningen var "Reclining Figure" från år 1960. Snart växte samlingen och idag kan museet stolt visa upp 13 av Henry Moores skulpturer för publiken. Den mest betydelsefulla av dem är "The Archer", som förenar den av Revell ritade musebyggnaden med Toronto stadshus, utanför vilken det står en jättelik "The Archer" gjord i brons. Museets version är av marmor.

262. Henry Moore,
Atom piece, brons, 122 cm. 1964.

År 1963 tog Chicagos universitet kontakt med Henry Moore och bad honom göra en skulptur kärnfysiken till ära. Först blev han mycket förvånad. Hur skulle han kunna skapa en skulptur som återspeglar kärnfysiken? Majoriteten av hans skulpturter återspeglade ju organiska element. Vid den tiden höll Moore på att utveckla ett tema med hjälm, som fick sin början ur ben. Beställarna tyckte att temat väl kunde anspassas till kärnfysiken, eftersom skulpturen påminde om molnet som uppstår efter sen kärnsprängning. Det gällde bara att ändra det ursprungliga namnet Artom Piece. Moore fruktade, att någon skulle tro att Piece betyder Peace, eller fred. Det nya namnet "Nuclear Energy" (kärnenergi) behöver inga förklaringar och ingen kan associera verket med fred. Den skulptur som hör till Dirdrichsens samling bär trots allt fortfarande namnet "Atomic Piece".

3022. Niki de Saint Phalle,
Serpent Goddess, 1987.

Målad polyester "Serpent Goddess" eller Ormgudinnan är besläktad med Niki de Saint Phalles Tarot-serie. I Italiens Toscana har Saint Phalle byggt en skulpturpark, vars tema är Tarot och 22 symboler. Livet är som ett kortspel; vid födseln känner vi ännu inte till spelreglerna. År 1966 blev konstnären känd i Norden genom sitt konstverk "Hon" i Moderna Museet i Stockholm. Man kunde stiga in mellan kvinnans ben, och inuti fanns ett galleri, en bar och en biograf. Hans formspråk kommer från Syd-Amerikas indiankulturer, där den kvinnliga skapelsekraften blomstrar.

Niki de Saint Phalle föddes i Paris år 1930 och han levde i New York åren 1933-51. Efter att ha återvänt till Paris höll han sin första utställning i Schweitz år 1956.

253. Alberto Giacometti,
Femme bras tronqués, brons, 56 cm. 1964.

"Jag gör bilder och skulpturer som en attack mot verkligheten, för att försvara mig själv, för att motstätta mig döden och för att vara så fri som möjligt." Den schweitziske skulptören, tecknaren och målaren Alberto Giacometti utvecklade på 1940-talet en personbeskrivning, i vilken rörelse och en inre iakttagelse möts. "Femme bras tronqués" är ett utmärkt exempel på hans senare produktion. De långa och resliga formerna för våra tankar till den etruskiska skulpturkonsten. Giacometti föddes 1901 i Borgonova i Schweitz och dog 1966 i Chur. Hans far Giovanni, som var en senimpressionistisk målare, var Albertos första lärare. Giacometti studerade 1919-20 i Geneve och blev undervisad av Antoine Bourdelle i Paris. Han bekantade sig med kubismen och åren 1929-35 hörde han till surrealisterna. I Pittsburg blev han förlänad Carnegie International skulptörspriset och följande år första pris i Venedigs biennal.

255. Eila Hiltunen,
A la Russe, rostfritt stål och koppar, 130x185 cm. 1966.

Kosakkdansörerna i skulpturen "A ala Russe" trotsar tyngdkraften. Redan på 50-talet konstaterade man att kännetecknande för Hiltunens skulpturer är styrka mer än ljuvhet. Eila Hiltunen hör till Finlands mest kända moderna konstnärer. Hennes verk återfinns bl.a. i Kanada, Frankrike, Iran och Saudi-Arabien men det mest kända är Sibelius monumentet i Helsingfors (1960-67). Hiltunens arbetsmetod är svetsning, vilken hon började med år 1957. Snart övergick hon till informalismen. "A la Russe" är dock föreställande men ytbehandlingen, styrkan och rörelsen är mycket lika den vi finner i "Crescendo" i Didrichsen konstmuseums park, där besökaren möts av uppstigande krafter. Gunnar Didrichsen köpte skulpturen till minne av sin bortgångne maka Marie-Louise, vars stora önskan under sin levnad var att tillfoga "Crescendo" till museets samlingar.

Granviksgränd 1, 00340 Helsingfors / +358 (0)9 4778 330 / office@didrichsenmuseum.fi