fbpx

/ Media

MEDDELANDE 24.10.2019

Vincent van Gogh – vägen till konstnär på Didrichsens
5.9.2020–31.1.2021

Vincent van Gogh: Pojke med skära, 1881. Collection Kröller-Müller Museum, Otterlo, Nederländerna.  Foto: Rik Klein Gotink

55-årsjubileet för Didrichsens konstmuseum kulminerar i en utställning av Vincent van Gogh (1853–1890) hösten 2020. Kärnan i utställningen är ett urval teckningar från början av Van Goghs konstnärskarriär. Teckningarna kommer från Kröller-Müller-museet i Holland. De två oljemålningar som ingår i utställningen vittnar om Van Goghs rika uttryck under hans konstnärliga guldålder: den enda Van Gogh-målningen i Finland, Gata, Auvers-sur-Oise (1890) från Ateneum och Självporträtt (1887) ur Kröller-Müllers samlingar.

Van Gogh hör utan tvekan till en av de mest eftertraktade konstnärerna inom det internationella fältet för konstutställningar. Endast få verk av Van Gogh har ställts ut i Finland tidigare och Vägen till konstnär är därmed den hittills största helheten av Van Goghs verk som visats i Finland. Samtidigt är det den första separatutställningen över Van Goghs konst i vårt land.

Vägen till konstnär – Van Goghs lärdomsår 

Vincent van Gogh var i huvudsak en självlärd konstnär. Efter flera misslyckade karriärval beslutade han att bli bildkonstnär sommaren 1880. Van Gogh, då 27 år gammal, hade kommit i kontakt med bildkonsten då han arbetade för företaget Goupil & Cie som verkade inom konsthandelsbranschen.

Vägen till konstnär fokuserar på de tidiga åren av Van Goghs konstnärskarriär, åren 1881–1886. Teckningarna visar Van Goghs väg till konstnärskapet, hur han fördjupade sig i sina teckningsövningar och strävade efter att på papper presentera världen som han såg den. Centrala motiv är jordbruksarbete och folket på landsbygden, det holländska landskapet med landsbygds- och stadsvyer samt personstudier.

Tecknandet utgjorde grunden till Van Goghs konst och under de första åren av sin konstnärskarriär koncentrerade han sig på att utveckla sig som tecknare. I enlighet med den akademiska modellen för konstundervisning började han med teckningsövningar, först genom att kopiera tryckta bilder och sedan genom att teckna levande modeller. Van Gogh tog stöd i teckningsguider och använde också perspektivramar för att lättare kunna forma en helhetsbild av teckningens motiv. Van Gogh utförde sina första experiment med oljefärger under åren 1881–1882, men måleriet blev hans huvudsakliga teknik först från och med år 1884. Tecknandet hade ändå en stor betydelse för Van Goghs tioåriga konstnärskarriär. Det finns flera bevarade teckningar och tecknade skisser för Van Goghs målningar som kan betraktas som självständiga konstverk.

Vincent van Gogh: Sittande kvinna, 1882. Collection Kröller-Müller Museum, Otterlo, Nederländerna.  Foto: Rik Klein Gotink.

Landskap och personstudier

Utställningen Vägen till konstnär omfattar 39 teckningar samt ett grafikverk från åren 1881–1886 och två oljemålningar från år 1887 respektive 1890.

Vincent van Gogh bodde i Holland åren 1881–1885, och största delen av teckningarna härstammar från denna period. Teckningarna visar upp landskap från olika städer Van Gogh bodde i; Etten, Haag, Nuenen och Paris. Personstudierna och porträtten föreställer lantbruksarbetare och personer som hörde till konstnärens inre krets. Verken berättar om en konstnär med en oregelbunden, nomadisk livsstil som oavbrutet avbildar världen omkring honom i teckningar. I en del av verken har Van Gogh kombinerat teckningstekniken med vattenfärg och gouache.

Utöver teckningar omfattar utställningen på Didrichsens två oljemålningar; Självporträtt (1887) från Kröller-Müller och Gata, Auvers-sur-Oise (1890) från Ateneum. De två oljemålningarna representerar den utpräglade målningstekniken som uppstod som ett resultat av de år som Van Gogh tillbringade i Holland och tiden i Frankrike 1886–1890. Självporträtt visar konstnären Vincent van Gogh i en roll som han började sträva efter när han inledde sina teckningsövningar sju år tidigare.

Vincent van Gogh: Väderkvarnar i Dordrecht (Weeskinderendijk), 1881 Collection Kröller-Müller Museum, Otterlo, Nederländerna. Foto: Rik Klein Gotink

Kröller-Müller-museet

Didrichsens konstmuseum har fått låna utställningens centrala teckningar samt grafikarbetet och självporträttet av det holländska Kröller-Müller-museet. I likhet med Didrichsens, som grundades av Gunnar och Marie-Louise Didrichsen år 1965, har också Kröller-Müller-museet sin bakgrund i privatpersoners entusiastiska samlarverksamhet. Helene Kröller-Müller (1869–1939) och Anton Kröller (1862–1941) sammanställde en mycket betydande konstsamling av modern konst under 1900-talets första årtionden. Helene Kröller-Müller hörde till de första som såg det unika hos Vincent van Goghs konst. År 1935 skänkte Kröller-Müller sin konstsamling till den nederländska staten, och museet grundades år 1938. I dag omfattar museets samlingar mer än 90 målningar av Van Gogh – endast Amsterdams Van Gogh-museum har en större samling. Kröller-Müller-museet ligger i Hoge Veluwe-parken i Otterlo, cirka 70 kilometer sydost från Amsterdam.

krollermuller.nl  

 För medier 

Kontakt:
Maria Didrichsen, Didrichsens konstmuseum, tfn 040 552 1000, maria@didrichsenmuseum.fi

Fotografier: http://holvi.artstudio.fi/didrichsen (användarkod: didrichsen, lösenord: pressi)

Utställningar
1.2–3.5.2020, tis–sön 11–18
Kuutti Lavonen – Tid och evighet

19.5–16.8.2020, tis–sön 11–18
Björn Weckström – Människa, maskin och smycke

5.9.2020–31.1.2021
Vincent van Gogh – vägen till konstnär 

Vägen till konstnär – Öppettider
Museet har förlängda öppettider under utställningen.

tis 10–18, ons–tors 10–20, fre–sön 10–18
Skulpturparken är alltid öppen

Vägen till konstnär – Biljetter
16/14 € / Museikort
Fritt inträde för personer under 18 år
Fritt inträde till skulpturparken

 

Vägen till konstnär – Guidade turer för grupper
tis–fre 90 €, lör–sön 110 €
max. 25 personer/grupp

Didrichsens konstmuseum
Adress:
 Granviksgränd 1, Helsingfors
Kontakt: office@didrichsenmuseum.fi, tfn 010 2193 970
Trafikförbindelser: Bussar nr 510 och 552, t.ex. från Munksnäs (Munksnäsplatsen) eller Otnäs (Aalto-universitetets metrostation).

På webben: www.didrichsenmuseum.fi
Facebook: DidrichsenArtMuseum

Twitter: DidMuseum
Instagram: instagram.com/didrichsenartmuseum


27.8.2019

Det bästa målarland på jorden – konstnärsliv i Önningeby på Åland och vid Tusby träsk på Didrichsens 13.9.2019 – 19.1.2020

Hanna Rönnberg: Mäkimaisema / Backsluttning / Hillside Landscape 1889, Ahvenanmaan taidemuseo / Ålands konstmuseum / The Åland Islands Art Museum. Photo: Robert Jansson

Höstens utställning på Didrichsens konstmuseum riktar blicken på två finska konstnärssamfund kring sekelskiftet 1900. På utställningen visas verk av bl.a. Victor Westerholm, Elin Danielson-Gambogi, Hanna Rönnberg, Pekka Halonen och Venny Soldan-Brofeldt.

Konstnärskolonier i Europa

Utställningens konstnärssammanslutningar, Önningeby konstnärskoloni på Åland och koncentrationen av konstnärshem kring Tusby träsk, var båda ett uttryck för tendensen bland konstnärer att bilda kolonier, ett fenomen som tilltog på 1800-talet. Fenomenet började i Frankrike på 1830-talet och blev internationellt på 1870-talet. Konstnärer som avvek från den akademiska traditionen sökte sig i stora skaror till platser som Barbizon i Frankrike, St. Ives i England och Skagen i Danmark för att måla. Platserna erbjöd utmärkta möjligheter särskilt för friluftsmåleri. Kolonin skapade också en socialt intressant miljö för arbetet. Bland de europeiska konstnärskolonierna fanns både säsongbetonade konstnärskolonier och platser som erbjöd mera permanenta boendegemenskaper.

Konstnärskolonin i Önningeby

Konstnärskolonin i Önningeby på Åland föddes på initiativ av Victor Westerholm, och den var som mest aktiv somrarna 1886–1892. Önningeby är den enda egentliga konstnärskolonin i Finland. De kvinnliga konstnärernas antal var hela tiden stort, och kvinnorna spelade en aktiv roll inom kolonin. Konstnärerna i Önningeby arbetade växelvis självständigt och växelvis tillsammans, och bland konstnärerna fanns också flera som bildade lärar-elevförhållanden. Det sociala livet inom kolonin var livligt även utanför det egentliga arbetet, och konstnärerna samverkade också med den lokala befolkningen. Bland andra Fredrik Ahlstedt, Elin Danielson-Gambogi, Hanna Rönnberg, Dora Wahlroos och den rikssvenske J. A. G. Acke arbetade här.

Konstnärssamfundet vid Tusby träsk

Det internationella gemenskapsfenomenet har också spelat en roll för konstnärssamfundet i Tusby, men den hade på många sätt en annorlunda utgångspunkt än konstnärskolonin på Åland. Kring Tusby träsk uppstod en koncentration av hem för kulturfolk med likadan politisk syn. Önskan var att få bo i naturskön miljö, men ändå nära Helsingfors. Familjerna kring Tusby träsk förenades av ungfinska ideal, vänskaps- och släktskapsband samt längtan till landsbygden för ett enklare liv som motsvarade deras ideal.

I Arts & Crafts– rörelsens anda stod invånarna så långt det var möjligt själva för arkitektur och inredning. De första som slog sig ner vid Tusby träsk var Juhani Aho och Venny Soldan-Brofeldt år 1897. Efter ytterligare några år blev Eero och Saimi Järnefelts, Pekka och Maija Halonens, J. H. Erkkos samt Jean och Aino Sibelius hem färdiga.

Miljö, vänskap och hem i bild

Utställningen Det bästa målarland på jorden presenterar ett urval verk av konstnärer från Önningeby och Tusby träsk. Landskapsbilderna spelar en viktig roll för båda grupperna av konstnärer. Konstnärerna i Tusby utvidgar landskapsmotivet till bilder av hemtrevlig atmosfär, av hemmiljön och trädgården. Porträtten av konstnärskollegerna leder in på utställningens andra tema, personrelationerna och nätverken i kolonin och i det vidare kulturfältet. Av utställningens konstnärer har J. A. G. Acke, Fredrik Ahlstedt, Elin Danielson-Gambogi, Christian Krohg, Elin Alfhild Nordlund, Hanna Rönnberg, Eva Topelius-Acke, Dora Wahlroos, Anna Wengberg, Victor Westerholm och Edvard Westman målat i Önningeby, medan Pekka Halonen, Eero Järnefelt och Venny Soldan-Brofeldt hörde till kretsen kring Tusby träsk. Sammanlagt presenteras 46 verk.

Utställningens verk har lånats från finska musei-, stiftelse- och privatsamlingar, dessutom visas verk ur Didrichsens konstmuseums samling.

Arbetsgruppen för utställningen har bestått av personalen på Didrichsens konstmusem. Utställningens kurator är konststiftelsens ordförande FD Anna-Maria Wiljanen. En föreläsningsserie som fördjupar utställningens teman ordnas på Didrichsens konstmuseum 25.9−13.11.2019.

Kinesiska gravfynd – förnyad utställning av föremålssamlingen i Didrichsens konstmuseum

Didrichsens konstmuseums utställning av kinesiska föremål har förnyats och öppnas för allmänheten i museets nedre våning 13.9.2019. De viktigaste föremålen består av gravfynd från Shang- (1600–1046 f.Kr), Zhou- (1046–256 f.Kr), Han- (206 f.Kr. – 220 e.Kr.) och Tang-dynastierna (618–907). Utställningssalens illustrationer har gjorts av Ella Brigatti.

För medierna

Kontakt:
Maria Didrichsen, Didrichsens konstmuseum, tfn 040 552 1000, maria@didrichsenmuseum.fi

Fotografier: http://holvi.artstudio.fi/didrichsen (användarnamn: didrichsen, lösenord: pressi)

Utställningar
13.9.2019–19.1.2020

Det bästa målarland på jorden − konstnärsliv i Önningeby och vid Tusby träsk
13.9.2019–
Kinesiska gravfynd − pärlor ur Didrichsens samling
21.9.2018–
Musik och dans i den prekolumbianska konsten

Föreläsningsserie 25.9–13.11.2019
Inträde med inträdesbiljetten till museet. Föreläsningarna börjar kl. 18.00 och tar ca 1 timme. Föreläsningsspråket är finska, diskussion på finska och svenska.
ons 25.9. Julia Donner: Puutarha – koti ja ympäristö Tuusulanjärven taiteilijayhteisön arjessa
to 3.10. Anna-Maria Wiljanen: Matriarkasta muusaan – naisten moninaiset roolit ja verkostojen vaikutus Önningebyn taiteilijasiirtokunnassa ja Tuusulanjärven taiteilijayhteisössä
ons 16.10. Virve Heininen: Elin Danielson-Gambogi – arkipäivän oivaltava kuvaaja
ons 23.10. Anna-Maria Wiljanen: Önningeby-kuvaston peruspilarit – lehmiä koivuhaassa ja saaristolaiselämää
ons 13.11. Virve Heininen: Victor Westerholm – taide ja ystävyys